I en tidigare artikel nämnde jag begreppet skrivbordsmiljöer men lämnade ingen särskilt tydlig förklaring av termen. Därför ska jag gå igenom vad en skrivbordsmiljö är, hur den fungerar samt lite snabbt också introducera några av de vanligaste skrivbordsmiljöerna och till sist runda av med några lite mindre vanliga skrivbordsmiljöer.

Det är vanligt att skrivbordsmiljöer kallas för DE vilket är engelska för desktop environments. När du tänker på Windows eller Mac så vet du hur de ser ut när du loggar in och efter att du har loggat in. De har bara en slags skrivbordsmiljö och därför kan du känna igen dem direkt och du kan också förvänta dig att det finns lite program från början. Windows har ju t.ex. alltid anteckningar installerat när du öppnar det första gången.

Ser vi till linux så finns alltså olika skrivbordsmiljöer och med dem kommer också ett mindre antal program förinställda. Det är ju t.ex. bra att ha en webläsare installerad från början. I windows får vi nu för tiden Edge och i macOS finns Safari.

Linux har därför ett större antal olika skrivbordsmiljöer som ser olika ut och som har lite olika program förinstallerade. Innan förvirringen är total kan det vara viktigt att förstå att skrivbordsmiljöer är någonting som kläs på kärnan och därför kan vissa linuxdistributioner komma med flera olika skrivbordsmiljöer – det förekommer att man kallar distributionens olika skrivbordsmiljöer för ’smaker’ (flavors).

Ubuntu som är en stor distribution går att få med flera olika smaker som t.ex. Gnome, KDE, Mate, Xfce och så vidare. Vi ska kika på vad det betyder i nästa stycke.